Tännån avvattnar sjön Östersjön i västra Härjedalen och mynnar ut i Ljusnan strax söder om Tännäs. 1939 bildades Tännåns Elektriska Förening u.p.a. och två år senare beviljades föreningen ett bidrag från staten på sammanlagt 320000 kronor. Pengarna skulle användas för att uppföra en kraftstation i Tännfallet och tillhörande distributionsnät. Kraftverket …
Stadsforsen ligger nedströms Bispgården (och Svarthålsforsens kraftverk) i Indalslälven. Det första kraftverket i forsen var en ombyggd kvarn som försetts med tre turbiner 1895. Kvarnen brann ner 1912 och något år senare byggde Johnsonbolaget AB Stadsforsen ett kraftverk på motsatta stranden. Det var i drift fram till att blixten slog …
Kraftverket Hummelforsen i Västerdalälven byggdes av Korsnäs AB och stod färdigt 1955. Maskinstationen är en ganska anspråkslös byggnad, typisk för efterkrigstidens allt mer anonyma industriarkitektur. Generatorhallen är det mest tilltalande utrymmet i stationen. Från en balkong i marknivå har man utsikt över toppen av det ensamma Kaplanaggregatet ett par våningar …
Billstaån är vattendraget mellan sjöarna Näkten och Storsjön i Bergs kommun. I ån finns tre av Jämtkrafts kraftstationer. Närmast Storsjön ligger Billsta som genomgick en omfattande upprustning 2011-2012. All maskinell utrustning byttes ut. Stationen byggdes ursprungligen 1911 och drivvattnet leds via en trätub. Årsproduktionen är ca 2,5 GWh. Views: 35
De stora kraftverk som konstruerades i början av 1900-talet användes av industrin eller för att leverera elektricitet till större städer. Ägarna var oftast inte intresserade av att få privatpersoner som kunder och distributionsnäten var glesa eller obefintliga i stora delar av landet. I elektricitetens barndom var det i stället små …
Vattenfalls kraftverk Midskog i Indalsälven byggdes under pågående världskrig 1941-1944. Bränslebristen och det dåligt utbyggda vägnätet gjorde att man måste ordna boende för anläggarna intill byggplatsen. Runt Midskog var det glest befolkat och möjligheterna att inkvartera anläggarna i privata hem små. Man ville till varje pris undvika den typ av …
I mitt förra inlägg skrev jag om svårigheterna att planera taklagsfesten vid Krokströmsbygget 1951. Lösningen blev till slut att dela upp festen på två dagar. När känslorna lugnat ner sig lite var det dags för Ingenjör Forssblad att styra upp detaljplaneringen. Den 28/9 reste han till Ytterhogdal för ett möte …
Vattenrallarna i Krokströmmen hade i jämförelse med pionjärerna i Porjus och Suorva några decennier tidigare förhållandevis drägliga arbets- och bostadsförhållanden. Nöjesutbudet i Älvros som låg närmast bygget var dock synnerligen begränsat om man inte gillade att gå i kyrkan, fiska eller åka skidor. Det var med andra ord ett ganska …
Mot slutet av 1960-talet började vattenkraftsbyggandet i Sverige stanna av. Den höga utbyggnadstakten efter andra världskriget hade nästan gjort slut på användbara älvsträckor. Samtidigt växte sig protesterna mot ytterligare vattenkraft allt starkare. Den lågt hängande frukten var med andra ord redan plockad och kraftföretagen började se slutet av vattenkraftsepoken. I …
Bygget av Stornorrfors kraftverk i Umeälven var på många sätt ett pionjärprojekt. Avloppstunneln var med 26,4 meters höjd och 16 meters bredd rekordstor. Än idag är verket störst i landet om man mäter årsproduktion. Bergarbetena i Stornorrfors dokumenterades i kortfilmen ”Bergtagen” 1956. För det mästerliga fotot svarade Arne Lagercrantz som …