Järnhanteringen vid Munkfors bruk började med en hammarsmedja belägen intill Klarälven år 1670. Vattenverksamheten omfattade även en såg och en kvarn. 1829 förvärvades bruket av Uddeholmsbolaget och en period av utveckling och expansion som skulle pågå i mer än 100 år inleddes. Sveriges första martinugn installerades 1860 och kapaciteten ökade …
Vid Dejeforsen i Klarälven byggdes redan 1889 en liten kraftstation för belysningsändamål. De äldsta delarna av Deje kraftverk som finns kvar idag togs i bruk 1906. Efter en utbyggnad 1914 hade Deje hela sju aggregat och några av dessa var i drift fram till 1992. Kraftverket i Deje byggdes av …
Vid Klarafors i Forshaga anlades under slutet av 1800-talet ett träsliperi, ett pappersbruk och sulfitfabrik. Anläggningarna drevs under en tid av Klarafors Fabriks Aktiebolag som efter en konkurs återuppstod som Klarafors Aktiebolag. 1906 förvärvades bolaget av AB Mölnbacka-Trysil. Bruket elektrifierades 1916 och 1923 fanns det två vattenkraftverk i Klarafors med …
Jag skrev om sjöregleringarna på Klarälven högra sida i bloggposten om Letten men även sjöar på vänstra sidan om älven reglerades. Under åren 1947–1953 byggdes Tåsans kraftverk av Tåsans Kraft Ab som till 60% ägdes av Karlstads Stad medan Uddeholms AB och AB Mölnbacka Trysil ägde 25 respektive 15%. Idag …
Vattenkraftsutbyggnaden i Klarälvens huvudfåra hade vid 1940-talets slut nått upp till Edsforsen i höjd med Hagfors. Regleringsgraden var låg – Höljesmagasinet var ännu inte byggt – och vattentillgången varierade därför kraftigt med årstiderna. Under torrår blev situationen extra besvärlig. Det var angeläget att öka magasinskapaciteten för att bättre kunna hushålla …
Duveds kraftverk stod färdigt 1960 och utnyttjar 211 meters fallhöjd mellan intaget i sjön Greningen och utloppet i Indalsälven. 1960-års kraftstation är den tredje i ordningen. Den första byggdes av Åre Aktiebolag 1918 och hade en installerad effekt på 200 kW. 1937 togs station nummer två i drift med en …
Bågede kraftverk ligger cirka 60 kilometer fågelvägen nordväst om Strömsund, i den del av Faxälven som kallas Ströms vattudal. Runt förra sekelskiftet var älven en viktig transportled och på 1920-talet trafikerades sträckan Strömsund – Bågede fyra gånger per vecka. Vid Bågedeforsen (som på grund av fallhöjden inte var seglingsbar) bytte …
Årån mellan sjöarna Lången och Furen är ett biflöde till Lagan. I Värmeshult vid Långens utlopp låg tidigare en möbelfabrik och flera andra verksamheter som utnyttjade vattenkraften. Vid 1900-talets början användes vattenhjul för direktdrift men 1920 byggdes ett litet kraftverk och driften elektrifierades. 1936 byggdes Värmeshults nya kraftverk som är …
Hanefors kraftstation ligger i Åmålsån, nordväst om Åmål. Den byggdes 1963–1964 och ersatte en äldre kraftstation från 1916. Byggherre var Åmåls stads elverk som samtidigt byggde det nedströms liggande kraftverket Kallskog. Maskinstationen är byggd i modernistisk stil och påminner starkt om skolor, idrottshallar och andra offentliga byggnader från samma tid. …
Digerfallet i Tåsan (Tossan) ligger ett par kilometer öster om Skyllbäckssätern. Vid foten av fallet finns ett övergivet vattenkraftverk som var i bruk fram till 1953. Kraftverket byggdes av bröderna Jöns och Markus Svanberg som drev snickerirörelse i Sysslebäck. Virket kom från det egna sågverket vid Näckån som från början …