Krångede

Kraftstationen i Krångede. Den röda byggnaden till vänster i bild är stationens intag. I mitten syns omlastningshallen med sina karakteristiska gavelfönster från golv till tak. Kontrollrum, personal och kontorsutrymmen finns i huskroppen till höger. Notera den bevarade flottningsrännan framför stationen. Sommaren är en intensiv period för landets kraftproducenter. Under en …

Hammarforsen

Hammarforsen är ett kraftverk i Indalsälven. Anläggningen som togs i bruk 1928 ritades av Osvald Almqvist – en av landets främsta kraftverksarkitekter. Han inledde sin karriär med att rita den magnifika kraftstationen Forshuvud i Borlänge. Hammarforsen ritade han på uppdrag av VBB. Den funktionalistiska byggnaden fick motstående pulpettak över intag och maskinsal. Almqvist kallade detta för ”flerhusverkan” och ägnade mycket tid åt att, bland annat med hjälp av modeller, arbeta fram rätt vinklar på taken. Just pulpettaken kom efter Hammarforsen att bli ett återkommande tema i Almqvists byggnader. Det strikt rationella uttrycket ledde till att han ibland hamnade i konflikt …

Krångede

Krångedeforsarna ligger i Indalsälven vid utloppet av sjön Gesunden. Här öppnades 1936 landets tredje underjordiska kraftstation. Anläggningen hade vid driftstarten de kraftfullaste generatorerna i Sverige och var under en tid landets till effekten största kraftverk. Tekniken och Erik Hahrs mäktiga arkitektur hamnade emellertid i bakgrunden. Den stora nyheten var att Krångede var privatägt. Företaget som byggde anläggningen – Krångede AB – ägdes gemensamt av Sandvikens Jernverk, SKF, Fagersta Bruks AB, Korsnäs och Bergslagens gemensamma kraftförvaltning. Ägarna var huvudsakligen företag i stål och gruvindustrin. Med på ett hörn var även Stockholms stad som några år tidigare gått samman med Sandvikens jernverk …

Gammelänge

Gammelänge kraftverk i Indalsälven byggdes under åren 1941 till 1944. Bygget blev ett av Erik Hahrs sista projekt – han avled samma år som anläggningen togs i drift. Hahr var en av de flitigast anlitade kraftverksarkitekterna med anläggningar som Lilla Edet, Hojum och

Stuguns kraftstation

Stuguns kraftverk i Indalsälven ritades, liksom Näverede några kilometer uppströms, av Per-Olof Olsson. Exploateringen av Indalsälven gick på 50-talet  i en rasande fart. Projekten avlöste varandra i vad som närmast kan beskrivas som serieproduktion av kraftverk. Stugun blev färdigt 1956 – året efter Näverede. Stationerna är snarlika med betongfasad och ett band av glas runt om. Bägge har dubbla Kaplanturbiner. I Stugun är effekten något lägre (41 MW) på grund av lägre fallhöjd.

Näverede

Kraftstationen Näverede i Indalsälven var en del av den massiva utbyggnad av vattenkraften som kulminerade på 1950-talet. För utformningen svarade Per-Olof Olsson som vunnit en arkitekttävling anordnad av Vattenfall. Olsson fick även förtroendet att rita kraftverket i Stugun några kilometer nedströms. Stationen invigdes 1955. Den har de senaste åren genomgått omfattande renoveringar med bland annat nya generatorer och löphjul. Näveredes två Kaplanturbiner producerar idag i genomsnitt 318 Gwh per år. Fallhöjden är 13 meter.

Kattstrupeforsen

Jämtkrafts kraftverk Kattstrupeforsen ligger i Indalsälven öster om Krokom. Kraftverket byggdes av Vattenfall och Östersunds Elektriska AB (senare Jämtkraft) mellan åren 1939 och 1942. För arkitekturen svarade vattenfalls chefsarkitekt Sven Malm – son till den tidigare generaldirektören Gösta Malm. Han ritade även kraftverken i Midskog, Hölleforsen och Bergeforsen som var några av Vattenfalls större projekt under 40 och 50-talen. Malm tog över stafettpinnen efter Erik Hahr och fortsatte i den rationella stil som Hahr utvecklat i Vargöns kraftstation. Utformningen påverkades naturligtvis också av att stationen byggdes under ett pågående världskrig. Det gällde att göra stationen svårupptäckt och försvåra anfall från …

Granboforsens kraftstation

Jämtlands län elektrifierades tidigt. Under 1900-talets början bildades ett 40-tal elföreningar som tillsammans drev närmare 100 små kraftverk. Under 60 och 70-talet förvärvades elföreningarna av Östersunds Elektriska AB som sedan 1979 heter Jämtkraft. I dag äger företaget 17 vattenkraftverk. Granboforsen, beläget i närheten av Litsnäset norr om Östersund, är ett av dessa. Stationen öppnade 1980 och ser ut som en typisk 80-talskonstruktion. Rörturbiner och intetsägande maskinstationer var på modet. De två turbinerna ger tillsammans maximalt 24 MW. Årsproduktionen är 120 Gwh.

Järnvägsbro vid Litsnäset

Vid Litsnäset, 21 km norr om Östersund, korsar Inlandsbanan Indalsälven. Bron byggdes för att klara 20 tons axeltryck, eftersom det fanns planer på att transportera malm från Norrbotten på Inlandsbanan.