Kinnaströms kraftverk är beläget ett stenkast nedströms Kinna kraftverk i Viskan. Det byggdes av Viskans Kraft AB 1952-1953 för att försörja den växande och allt mer mekaniserade textilindustrin med kraft. Intagskanalen är 60 meter lång och börjar nedanför landsvägsbron. I den modernistiska tegelbyggnaden ritad av Olof Lundqvist står en ensam …
Ebbe Berg föddes i Billesholm i nordvästra Skåne i mars 1896. Han växte upp under det man brukar kalla enkla förhållanden. Fadern, Martin-Möller Berg, var gruvfogde vid Höganäsbolagets Stenkolsgruva. 17 år gammal flyttade Ebbe Berg till Stockholm och anställdes som ritare på Vattenfalls kraftverksbyrå. Han blev kvar hos Vattenfall fram …
Kraftverket i Rydal byggdes av textilföretaget Rydahls Manufaktur AB för att driva bolagets spinneri. Anläggningen ersatte ett äldre vattenhjul och togs i drift 1916. Den fick sitt nuvarande utseende efter en översvämning 1927. Vid översvämningen förstördes stora delar av stationen och i samband med återuppbyggnaden valde man att installera en …
Axelfors i Ätran blev Borås stads fjärde vattenkraftverk och projektet påbörjades en bit in på 1930-talet. Staden förvärvade fallrättigheterna till forsen som ligger strax söder om Svenljunga 1933. I Axelfors fanns redan en 80 kW likströmsgenerator tillhörande Axelfors Fabriks AB och en provanläggning för turbiner som byggts av Borås Mekaniska …
Hulta kraftverk byggdes några kilometer nedströms Haby i Slottsån och kunde därför dra nytta av den reglering som tidigare gjorts av Öresjöarna och Tolken. När Haby projekterades undersökte man faktiskt möjligheten att utnyttja hela fallsträckan i en kraftstation men de tekniska och ekonomiska utmaningarna bedömdes vara för stora. Utbyggnaden …
När Häggårda kraftverk stod klart 1909 dröjde det inte länge förrän kapacitetsökningen ätits upp av ökad konsumtion. Ångkraftverket i Borås byggdes om för ökad kapacitet 1912 och samma år beslutades om utbyggnad av vattenfallen vid Haby i Slottsån. Haby ligger söder om Skene och fallrättigheterna där hade förvärvats i samband …
Borås stad var tidigt ute med elproduktion i egen regi. Ett ångdrivet elektricitetsverk med en kapacitet av 100 kW togs i bruk 1894. Textilindustrin gav stora inkomster och Boråsarna stod på kö för att ansluta sig. Snart blev det nödvändigt med en utökning av kapaciteten och runt sekelskiftet installerades två …
Nyby bruks elektrifiering fördröjdes av en långvarig strid om fallrättigheter och först 1932 kunde kraftverket vid Nybyfallet tas i bruk. Effekten var otillräcklig för brukets behov och en andra kraftstation – Kvarnfallet – började byggas omedelbart efter den första. I jämförelse med Nyby kraftverk fick Kvarnfallet en mer påkostad arkitektur. …
Nyby bruk I Torshälla var när det öppnade 1829 Sveriges första plåtvalsverk. Anläggningen var belägen på en plats där Eskilstunaån delat sig I tre separata flöden. Kraftverket som byggdes för att driva stångjärnverket vid Nyby bruk stod klart först 1932. Den sena elektrifieringen berodde på en nästan 30-årig konflikt mellan …
Hammarforsen i Hammarstrand var på många sätt en föregångsanläggning när den togs i bruk i slutet av 1920-talet. Den var en av de första stora privatägda kraftstationerna och maskinstationens funkisarkitektur – signerad Oswald Almqvist – blev stilbildande under de kommande decennierna. Idag är miljön runt stationen inte riktigt lika dramatisk. …