Åby i Skålån

Skålån är ett vattendrag som rinner upp i sjön Flåren och går samman med Lagan i närheten av Ljungby.  1910 bildades Wernamo kraftaktiebolag som förvärvade fallrättigheterna till ett vattenfall vid Åby. Kraftstationen med tillhörande kraftledning för överföring till Värnamo stod klar 1916. Anläggningen drevs sedan av bolaget fram till 1924 …

Mörttjärnbergets vindpark

En av turbinerna vid Mörttjärnbergets vindpark i Jämtland. I slutet av augusti fotograferade jag turbinen med 360-gradersteknik på uppdrag av ägaren Statkraft. 360-graders panoramabilder är interaktiva och ger en överblick som traditionellt foto saknar. Mina kunder använder bilderna för bland annat dokumentation, utbildning, planering av arbeten och marknadsföring. Några exempel …

Olden

Olden är en liten by i Krokoms kommun. Området hör till de vildare delarna av västra Jämtland och är kanske mest känt för den ganska olönsamma brytning av silver och bly som pågick fram till mitten av 1800-talet. Ett hundratal år senare var det en annan naturtillgång som stod i …

Hammarforsens kraftverk

Hammarforsen i Hammarstrand var på många sätt en föregångsanläggning när den togs i bruk i slutet av 1920-talet. Den var en av de första stora privatägda kraftstationerna och maskinstationens funkisarkitektur – signerad Oswald Almqvist – blev stilbildande under de kommande decennierna. Idag är miljön runt stationen inte riktigt lika dramatisk. …

Hammarforsen

Hammarforsen är ett kraftverk i Indalsälven. Anläggningen som togs i bruk 1928 ritades av Osvald Almqvist – en av landets främsta kraftverksarkitekter. Han inledde sin karriär med att rita den magnifika kraftstationen Forshuvud i Borlänge. Hammarforsen ritade han på uppdrag av VBB. Den funktionalistiska byggnaden fick motstående pulpettak över intag och maskinsal. Almqvist kallade detta för ”flerhusverkan” och ägnade mycket tid åt att, bland annat med hjälp av modeller, arbeta fram rätt vinklar på taken. Just pulpettaken kom efter Hammarforsen att bli ett återkommande tema i Almqvists byggnader. Det strikt rationella uttrycket ledde till att han ibland hamnade i konflikt …

Järnvägsforsen

1970-talet var inte något bra decennium när det gäller industriell arkitektur. En del skulle nog hävda att det gällde arkitektur i allmänhet. Järnvägsforsens kraftstation, uppförd mellan åren 1973 och 1976, är inget undantag. Det är svårt att komma på något snällt att skriva om byggnaden – till och med för någon som gillar kraftverk. Att det är fråga om vattenkraft är långt ifrån självklart. Anläggningen står mitt ute i barrskogen utanför Ånge – långt från närmaste sjö eller vattendrag. Men löphjulet som står uppställt mitt på vändplanen avslöjar vad som pågår. Vattnet leds från Holmsjön till Ångesjön via 11 kilometer …

Skallböle

Solen gassar när jag når fram till Skallböle kraftverk i Ljungan. Vädret är perfekt för bad men mindre lämpat för fotografering. Efter en trevlig pratstund med en man från Statkraft dyker det upp ett ensamt moln som erbjuder några minuters skugga. Kraftverket i Skallböle byggdes av Skönviks AB (senare en del av SCA) under åren 1946 till 1950. SCAs dotterbolag Båkab såldes till Sydkraft (E.ON) 1992, vilka i sin tur sålde anläggningen till Statkraft 2009. Dammen över Skallböleforsen gav en fallhöjd på 21 meter. Höjningen av vattenytan uppströms ledde bland annat till att en äldre kraftstation i Nedansjö delvis hamnade …

Karsefors

Statkrafts kraftstation Karsefors i Lagan är den till effekten största söder om Trollhättan. Den byggdes av Sydkraft och öppnades 1930. Likt många andra stationer från samma tid fick Karsefors en påkostad  arkitektonisk utformning. Hans Thyselius gav maskinsalen former inspirerade av antiken, medan intagsbyggnaden fick ett mer borgliknande utseende. Till intaget leds vattnet via en några hundra meter lång grävd kanal. Vid inloppet till  kanalen finns en imponerande damm med valsluckor för utskoven. Valsluckor är vanliga på kraftstationer byggda på 1920-talet, men konstruktionsprincipen övergavs på grund av att den inte fungerade bra i kyla. Luckhusets form verkar hämtad från  sydamerikanska  trappstegspyramider. …

Bassalt

Jag har visat bilder från kraftverket i Bassalt vid ett par tillfällen tidigare. Insidan av stationen – ritad av Frans Fredriksson – är minst lika intressant. Grundkonstruktionen från 1910 är väl bevarad. Till höger syns det inglasade kontrollrummet. Ovanpå kontrollrummet finns en balkong där stationens ställverk var placerat fram till moderniseringen då det flyttades utomhus. Francisturbinerna är placerade i öppna sumpar med generatorerna på andra sidan av en vattentät vägg. Aggregat med horisontell axel började användas i nordamerikanska kraftverk runt förra sekelskiftet och blev den dominerande konstruktionen fram till 1920-talet. På 20-talet kom förbättrade lager och nya turbintyper vilket ledde …

Knäred nedre

Några hundra meter nedströms från Knäred Övre står ytterligare en kraftstation kallad Knäred Nedre. De båda stationerna i Knäred byggdes samtidigt och ritades av samma arkitekt – Hans Thyselius. Mellan de båda stationerna går en grävd kanal. Bägge stationerna har tre aggregat. Knäred nedre har på grund av lägre fallhöjd (9 meter i stället för 10) lägre effekt. Anläggningarna i Knäred, Bassalt och Majenfors byggdes och ägdes länge av Sydkraft. Idag tillhör de norska Statkraft. En del så kallat ”brandingarbete” återstår fortfarande.