Näsåker ligger i de vildare delarna av Ångermanland, ungefär fyra mil uppströms från Sollefteå. Planerna på ett kraftverk i Nämforsen växte fram i början av 1940-talet då Vattenfall förberedde utbyggnaden av Ångermanälven. Nämforsbygget stötte emellertid på oväntat hårt motstånd. I och runt forsen fanns ett stort område med hällristningar och …
Planer på att vända floder är något man förknippar med Sovjetunionen men faktum är att det gjorts i Sverige. Det mest ambitiösa projektet gick ut på att spränga en tunnel för att leda om vattnet från Kaitumsjöarna och Kalixälven till Satisjauremagasinet och vidare till Lule älv via Vietas kraftstation. Kaitumprojektet …
Moforsens kraftverk ligger i Ångermanälven, inte långt från Resele. Kraftverket togs i bruk 1968 och därmed ett av de nyare i älven. Byggherre var Krångede AB och idag ägs anläggningen av E.ON. Fallhöjden i Moforsen är 28,1 meter och de tre Kaplanturbinerna genererar sammanlagt 135 MW. Nedströms stationen finns en …
Stugun i Indalsälven byggdes ungefär samtidigt som kraftverket i Näverede och stationerna har stora likheter. Fallhöjden i Stugun är något lägre – 7,5 meter jämfört med 12,9 i Näverede. Bägge stationerna ritades av Per-Olof Olsson och använde italiensktillverkade Kaplanturbiner. De i Stugun tillverkades av Ansaldo i Genua. Det första aggregatet …
Midskog ägs av Vattenfall och är mätt i installerad effekt det fjärde största kraftverket i Indalsälven. Det är beläget ungefär 40 kilometer öster om Östersund och byggdes under det stora utbyggnadsprogram som inleddes under andra världskriget. Riksdagen stiftade tillfälliga lagar som underlättade tillståndsprocessen för vattenkraft i ett försök att kompensera …
Storhusfallet ligger längst ner i Nyköpingsån. Fallhöjden är 5,5 meter och de två aggregaten har en installerad effekt på 735 kW. Liksom kraftverken Fors och Harg uppströms ägs anläggningen av Nyköpings kommun. Fallet har använts för elproduktion sedan 1898 och maskinstationen är i stort sett oförändrad efter en ombyggnad 1932. …
Nyköpingsån har, trots relativt liten vattenföring och fallhöjd, länge varit en viktig kraftkälla. Bland de första att elektrifiera var Nyköpings spinnerier och väverier. Av textilindustrin återstår idag bara några ombyggda fabriksbyggnader, men nedströms regleringsdammen vid Christineholm finns fortfarande tre kraftverk från 1900-talets första hälft. Sedan 2013 ägs de av Nyköpings …
Näveredeforsen ligger mellan Midskog och Stugun i Indalsälven. 1952 beställde Vattenfall ett kraftverk som togs i drift bara tre år senare hösten 1955. Forsen dämdes över med en 770 meter lång och 18 meter hög jorddamm. Nedströms grävdes en 200 meter lång avloppskanal och älven rensades på en sträcka av …
Kraftverket Hummelforsen i Västerdalälven byggdes av Korsnäs AB och stod färdigt 1955. Maskinstationen är en ganska anspråkslös byggnad, typisk för efterkrigstidens allt mer anonyma industriarkitektur. Generatorhallen är det mest tilltalande utrymmet i stationen. Från en balkong i marknivå har man utsikt över toppen av det ensamma Kaplanaggregatet ett par våningar …
De stora kraftverk som konstruerades i början av 1900-talet användes av industrin eller för att leverera elektricitet till större städer. Ägarna var oftast inte intresserade av att få privatpersoner som kunder och distributionsnäten var glesa eller obefintliga i stora delar av landet. I elektricitetens barndom var det i stället små …