Näsåker ligger i de vildare delarna av Ångermanland, ungefär fyra mil uppströms från Sollefteå. Planerna på ett kraftverk i Nämforsen växte fram i början av 1940-talet då Vattenfall förberedde utbyggnaden av Ångermanälven. Nämforsbygget stötte emellertid på oväntat hårt motstånd. I och runt forsen fanns ett stort område med hällristningar och …
Planer på att vända floder är något man förknippar med Sovjetunionen men faktum är att det gjorts i Sverige. Det mest ambitiösa projektet gick ut på att spränga en tunnel för att leda om vattnet från Kaitumsjöarna och Kalixälven till Satisjauremagasinet och vidare till Lule älv via Vietas kraftstation. Kaitumprojektet …
Efter första världskrigets slut drabbades Sverige av en långvarig lågkonjunktur och industrin gick länge på sparlåga innan den återhämtade sig. Tidigare prognoser om behovet av elkraft fick revideras och bland annat försenades bygget av kraftverket i Lilla Edet ett tiotal år. Vid andra världskrigets slut förväntade sig många att samma …
Moforsens kraftverk ligger i Ångermanälven, inte långt från Resele. Kraftverket togs i bruk 1968 och därmed ett av de nyare i älven. Byggherre var Krångede AB och idag ägs anläggningen av E.ON. Fallhöjden i Moforsen är 28,1 meter och de tre Kaplanturbinerna genererar sammanlagt 135 MW. Nedströms stationen finns en …
Sollefteåforsens kraftverk ligger längst ner i Ångermanälven någon mil innan älven mynnar ut i Bollstafjärden. Kraftverket som ägs av E.ON och Sollefteå kommun stod klart 1966. Maskinstationen ritades av Hans Westman (1905-1991) vars verksamhet var koncentrerad till Lund där han ritade ett 120-tal byggnader. Då och då fick han emellertid …
Stugun i Indalsälven byggdes ungefär samtidigt som kraftverket i Näverede och stationerna har stora likheter. Fallhöjden i Stugun är något lägre – 7,5 meter jämfört med 12,9 i Näverede. Bägge stationerna ritades av Per-Olof Olsson och använde italiensktillverkade Kaplanturbiner. De i Stugun tillverkades av Ansaldo i Genua. Det första aggregatet …
Storhusfallet ligger längst ner i Nyköpingsån. Fallhöjden är 5,5 meter och de två aggregaten har en installerad effekt på 735 kW. Liksom kraftverken Fors och Harg uppströms ägs anläggningen av Nyköpings kommun. Fallet har använts för elproduktion sedan 1898 och maskinstationen är i stort sett oförändrad efter en ombyggnad 1932. …
Fors ullspinneri grundades 1873. I fabriken, belägen intill Sankt Anne kvarn i Nyköping, tillverkades bland annat filtar och företaget hade som mest 400 anställda. Spinneriet elektrifierades på 1890-talet och 50 år senare genomfördes en modernisering som bland annat omfattade en ny kraftstation färdig att tas i bruk 1942. På 1960-talet …
Nyköpingsån har, trots relativt liten vattenföring och fallhöjd, länge varit en viktig kraftkälla. Bland de första att elektrifiera var Nyköpings spinnerier och väverier. Av textilindustrin återstår idag bara några ombyggda fabriksbyggnader, men nedströms regleringsdammen vid Christineholm finns fortfarande tre kraftverk från 1900-talets första hälft. Sedan 2013 ägs de av Nyköpings …